• Räntefonder kan gå ner i värde
• Kort och lång räntefond
• Riskklass och typ av obligationer

Största missförståndet med räntefonder är att många tror att de inte kan gå ner i värde. De kan gå ner i värde!  Lär dig grunderna för att förstå varför.

Sparande i en räntefond är vanligtvis förknippad med en låg risk och är ett sätt för den som vill minimera risken av sitt sparande men tyvärr samtidigt avsäga sig möjligheten till större värdeökningar som kan uppnås i aktiefonder. Aktiefonder har dock, genrellt sett, en mycket högre risk.

En räntefond placerar i räntebärande värdepapper (obligationer) för att generera en stadig inkomst genom kupongbetalningar (ränta). Den totala avkastningen från ett räntebärande värdepapper består inte bara av kupongbetalningar utan också förändringar i värdet (priset på värdepapperet). Dessa värdeförändringar kan både öka och minska värdet av din räntefond men förändringarna är inte alls lika stora som i en aktie. Värdeförändringarna är beroende av hur bra företaget går (kreditvärdigheten) och det allmänna ränteläget i ekonomin (marknaden).

Vad är en obligation?

En obligation är som ett lån till ett större företag, bank, kommun eller staten. 

Enkel gruppering av räntefonder

1. Räntefonder delas vanligtvis upp i olika typer: korta-, medellånga och långa räntefonder
2. Andra steget blir att förstå risken i den underliggande fonden, alltså vilken typ a riskklass fonden investerar i (kreditvärdigheten i bolagen som fonden köper obligationer ifrån)
3. I ett tredje steg är det vanligt att fördela räntefonder i olika valutor
4. I ett fjärde, är att dela in dem i olika investeringsinriktning (svenska företag, internationella företag, europeiska företag etc)

Kort och lång räntefond

Det viktigaste för dig som ska spara i räntefonder är att förstå skillnaden mellan korta och långa räntefonder.

En kort räntefond (kallas också penningmarknadsfond) köper generellt sett obligationer som förfaller inom 12 månader.

Riskklass och typ av obligationer

Vad gäller typen av obligationer köper fonden exempelvis ”investment grade” obligationer eller ”high yield” (HY) obligationer (som ofta också kallas non-investment grade). Investment grade obligationer har bättre kredit betyg från kreditinstituten (de vanligaste är Standard & Poors, Moodys och Fitch) och risken anses lägre men samtidigt får räntefonden vanligtvis sämre kupongbetalning på dessa. High yield har ofta en högre kupongbetalning men har då förstås en högre risk.

Valutor

Ett nästa steg är för dig som tänkt att spara i räntefonder som handlas i andra valutor än svenska kronor att förstå valutarisken (viktigt för både riskvilligheten hos dig och det ekonomiska marknadsläget), se förklaring på risker under avsnitten för risker.

Investeringsinriktnig

De flesta fondförvaltare har olika inriktning på räntefonderna vad gäller geografisk fördelning. Exempelvis, de svenska bankerna har många räntefonder som investerar i svenska bolag medans globala banker så som HSBC eller Citi har fonder i massa bolag runt om i världen.

Realräntefond

En typ av räntefond som inte är lika vanlig är realräntefond. En realräntefond är till för den som vill ha ett inflationsskyddat sparande. Denna typ av fond investerar i obligationer, vanligtvis utgivna av staten, som ger en fast avkastning utöver inflationen. När obligationen förfaller återbetalas inte bara det nominella beloppet utan förändringen i inflationen läggs till (när inflationen räknas in kallas det "real"). Som du nu redan vet, stiger inflationen stiger också marknadsräntorna och avkastningen på räntebärande papper minskar (långa räntefonder minskar i värde). Realräntefonder värdesäkrar ditt sparande i tider med stigande inflation. Dessa obligationer har oftast mycket lång löptid (flera år) men ändå förhållandevis låg risk. Denna typ av räntefond passar den som vill ha ett säkert och långsiktig sparande.

Kreditkorgsobligationer

Återigen finns det olika typer av kreditkorgsobligationer eftersom de placerar i olika typer av obligationer men strukturen på hur de är uppbyggda är oftast lika. Det kallas ofta att den är kapitalskyddad och har chans till högre avkasting än en vanlig räntefond. Den består oftast till största delen av en nollkupongsobligation men också en annan investerings/sparform för att kunna uppnå högre avkastning. Detta kan vara derivat eller annan typ av kreditkorg/obligation. De pengar som oftast är garanterade är det nominella belopp som du sätter in. Det är alltså oftast inte någon garanti på avkastning. MEN ditt nominella belopp är inte alltid det du betalar in, vissa av dessa fonder säljs till överkurs. Alltså, ditt nomiella belopp är 1000kr men du betalar 1025kr plus vanliga avgifter.

Exempel, du sätter in 1000kr. Av dessa kommer 850kr att investeras i en nollkupongare som återbetalas till 1000kr när den förfaller och återbetalas. Övriga 150kr investeras i någon annan form av räntesparande med högre risk för att uppnå högre avkastning. Detta kan vara ett derivat eller andra obligationer med högre avkastning men du får full avkastning endast om vissa händelser inträffar etc.

Se upp för avgiften/courtaget i dessa fonder eftersom de kan ofta vara mycket högre än vanliga räntefonder.

Kom ihåg att...

Du behöver inte bara spara i bara en räntefond och det är idag enkelt att byta fonder. Det allmänna ekonomiska marknadsläget bör också vara en viktig faktor i besluten vad spararportföljen ska innehålla.   ...läsa fondens faktablad.